Johans blogg-blogg / 17 apr 11:44, 2007

Jag förstår inte riktigt trenden att man på internet öppet ska dela med sig av precis allt om sitt liv. Självklart respekterar jag de som ändå gör det, men personligen så är jag inte ett dugg intresserad av att dela med mig av min skostorlek, aktuell medicinering eller vad jag åt till frukost.

Idag skriver bloggaren Andreas Ekström i Journalisten att det måste vara något fuffens med mig för att jag inte delar med mig av personliga detaljer till folk jag inte känner. Alla bloggare gör ju det.

Krönikan är fylld av breda anklagelser och konspirationsteorier som att jag till exempel inte svarar på epost. Just det baseras antagligen helt på att jag inte orkade lägga ner tid på att svara på ett "vi bjuder på lunch"-brev från Andreas arbetsplats.

Jag hade tänkt fylla det här inlägget med en lång lista information om mig; 43, fluortabletter, rostat bröd och yoghurt. Men jag tar rejält illa upp av att någon som utger sig för att vara en seriös journalist kan hetsa andra mindre seriösa "journalister" att hitta på skit om någon. Alla detaljer om mig själv är dock oviktiga då finns annat som har påverkat mig mer.

Våren 2005 fick en person i min familj mindre än en dag kvar att leva. Jag skulle kunna skriva en hel bok om den upplevelsen men jag tänker sammanfatta det till att vård i hemmet gav den personen ett och ett halvt år extra till glädje för oss alla. I över ett år så bestod mitt liv enbart av kärlek, dator och sömn. Mina sajter bygger på att jag valde att göra något konstruktivt av den tid jag satt framför datorn.

Jag försöker leva så att jag mår bra. Idag lyser solen. Hade jag inte suttit inne och skrivit det här så hade jag varit ute i trädgården eller jagat skålgropar i skogen. Jag bryr mig inte om att det bryter mot vad andra anser självklart för en karriär. Det finns viktigare saker i livet just nu.

Mycket kunde ha varit annorlunda. Till exempel kunde min första riktiga intervju i oktober 2005 inte spätt på min uppfattning om att journalister bland annat tolkar fakta så att det passar deras ursprungliga tes. Då kanske jag hade tackat ja till alla andra intervjuer som skulle handla om mig som person. Men den artikeln, skriven av just Andreas Ekström, fick mig att inse det som jag tycker är det bland det bästa med bloggar. Det jag försöker skriva här blir inte tolkat, sammanfattat eller analyserat av en journalist innan det når er.